Gå till innehållet

En tjugotreårig vacker kvinna vid namn Marie Duplessis dog i lungsot i Paris år 1847. Bland lungsotens tusentals unga offer blev hon en av de mest berömda. Hon fick evigt liv som huvudperson först i en roman, sedan i ett skådespel och slutligen i operan La Traviata.

Bakom odödligheten finner vi Alexandre Dumas (1824–1895), utomäktenskaplig son till en känd författare med samma namn. Han var en av de många män som svärmade för Marie.

Det var inget under att Dumas blev förtjust. Enligt ett bevarat porträtt av Marie hade hon ett mycket vackert och förfinat utseende.

Så här beskriver Dumas henne: ”Föreställ er ett obeskrivligt sött ovalt ansikte med lysande mörka ögon under ögonbrynens måleriskt rena bågar; förse dessa ögon med långa ögonfransar som då de sänker sig kastar en skugga på rosenröda kinder; teckna en fin rak näsa med näsborrar som utvidgas lätt av sinnlighetens eldiga andetag; forma en regelbunden mun vars läppar öppnar sig tjusigt och blottar mjölkvita tänder; färga huden med den sammetslena rodnad som täcker persikor orörda av människohand.”

La Traviata; Marie Fajtová
I La Traviata sjungs Violettas roll av sopranen Marie Fajtová.

Maries utseende måste verkligen ha varit anslående, eftersom hon från fattiga förhållanden lyckades slå igenom som en favorit i Parissocieteten. Först arbetade hon som sömmerska men sedan blev hon älskarinna till en restauratör. Marie fick pengar, blev allt mer populär och slutligen sällskapade hon med sonen till en hertig. Det förhållandet tog snabbt slut. Fadern betraktade en beryktad kvinna som olämplig för släktens anseende och bad Marie lämna hans son. Men det fanns gott om män som kurtiserade Marie och hon kände t.o.m. en sådan celebritet som Franz Liszt.

Alexandre Dumas tillbringade en sommar på landet med Marie. Relationen tog snabbt slut och Marie fortsatte sitt liv som kurtisan. Till slut gifte sig Marie med en greve men skilsmässa följde nästan omedelbart. Maries hälsa vacklade och hon dog. Kreditorerna uppenbarade sig och hennes egendom auktionerades ut. Det såg ut som om Marie gått samma öde till mötes som så många andra i samma situation. Hennes korta liv lämnade inga spår efter sig.

Jag vill vara fri och göra som jag finner för gott utan att på något sätt behöva redogöra för er om mitt liv.

Redan ett år senare vaknade Marie till liv på nytt som Marguerite, huvudperson i romanen Kameliadamen. Den 24-åriga Alexandre Dumas den yngres bok var fiktiv men den byggde alledes uppenbart just på Maries liv.

Romanen handlar om Marguerites och Armands relation. Marguerite är en kurtisan som själv vill besluta om sitt liv. Så här säger hon i början av relationen till Armand:

Jag varnar er på förhand: jag vill vara fri och göra som jag finner för gott utan att på något sätt behöva redogöra för er om mitt liv. Jag har redan länge letat efter en osjälvisk älskare, en sådan som är förälskad men inte misstänksam och som kan älska utan att kräva rättigheter.”

Relationen tar slut och i romanen dör Marguerite ensam i motsats till operan La Traviata. Armand får uppgifter om henne per brev från en av Marguerites väninnor. I dem blir det klart att Marguerite längtar efter Armand ända till slutet: ”Hennes ögon glänser var gång dörren öppnas; hon tror att det är ni som har kommit”.

Det såg ut som om Marie gått samma öde till mötes som så många andra i samma situation. Hennes korta liv lämnade inga spår efter sig.

Kameliadamens romantiska och sorgliga historia blev populär redan som roman och då Dumas på basis av den några år senare skrev en pjäs blev framgången verkligen stor. Berättelsens popularitet har hållit i sig ända till våra dagar. Den stora publiken minns Kameliadamen speciellt tack vare de många tolkningarna på film. Inklusive operafilmatiseringarna har berättelsen om Kameliadamen sedan år 1907 visats på den vita duken i hela 29 versioner på olika håll i världen. På Nationalbaletten förtrollade verket i dansversion på hösten 2017 och nu under vintern 2017–18 fängslar samma berättelse publiken i Giuseppe Verdis hisnande sköna opera.

 

 

Text JUHANI KOIVISTO
Svensk översättning JAN GRANBERG
La Traviata 20.12.2017–24.1.2018