Den hisnande roliga uppsättningen som kombinerar animation och levande sångare har fått översvallande beröm överallt. I denna Trollflöjt producerad av Komische Oper i Berlin avancerar berättelsen fantasifullt i samma anda som under stumfilmernas gyllene epok. Trollflöjtens gränslöst rika fantasivärld framförs med exakt tajmat samspelet mellan sångare och film.
Den bekanta berättelsen om Tamino som letar efter Pamina, om Papageno som längtar efter Papagena och om kampen mellan ljus och mörker är oförändrade, likaså Mozarts underbara musik. Och nu går det undan i berättelsen, då de talade replikerna har ersatts med levande animation och text.
Tamino flyr undan en jätteorm och räddas i sista stund av Nattens drottnings tre damer. Då han vaknar träffar han den sorglöse fågelfängaren Papageno. Nattens drottning ger Tamino och Papageno en uppgift: hennes dotter Pamina skall räddas från fångenskapen hos Sarastro. Som stöd får de en trollflöjt och ett klockspel. Papageno lyckas snabbt rädda Pamina ur klorna på Monostatos men de tillfångatas snart igen. Papagenos trollklockor gör Monostatos och hans medhjälpare dock ofarliga.
Tamino stöter på en överstepräst och nu börjar det se ut som om Sarastro inte är boven i dramat. För att upptas i Sarastros brödraskap måste Tamino genomgå ett antal prov. Han måste lära sig att tiga; Pamina tolkar det som hjärtlöshet. Förtvivlad tänker hon ta livet av sig, men hindras av de tre gossarna. De intygar att Tamino fortfarande älskar henne.
Då solen går upp försvinner Nattens drottnings rike. Papageno får Papagena, Tamino får Pamina.