Pippi står på de små och förtrycktas sida
Astrid Lindgrens berättelser bygger även på sociala teman
Astrid Lindgren är känd som en av världens främsta barnboksförfattare, och många av figurerna i hennes böcker, med Pippi Långstrump i spetsen, är välbekanta för alla barn särskilt i norra Europa. Det ligger dock ofta djupare och allvarliga teman som grund för berättelserna och många av verken väckte stor debatt i samhället när de först publicerades.
Astrid Lindgren var en aktiv skribent redan som skolelev och hennes artiklar publicerades i hemstaden Vimmerbys tidning. Viktiga värden i hennes familj var frihet och tillit. På sin fritid fick barnen leka och lyssna till historier som far berättade. Familjen värdesatte litteratur och fantasi. När Astrid Lindgren fick sitt första barn som 19-åring, valde hon en för tiden ovanlig lösning: hon gifte sig inte med barnets far, utan fortsatte leva som ogift.
Med hjälp av sina böcker och artiklar kämpade Astrid Lindgren för barnens rättigheter, jämlikhet och djurens rättigheter. Hon blev en betydande opinionsbildare som direkt och indirekt påverkade många av Sveriges lagar. När hon mottagit de tyska bokhandlarnas fredspris 1978 vädjade hon starkt mot aga och våld mot barn – ett år därefter instiftades en lag i Sverige som förbjöd aga av barn.
Smittar Pippis beteende på andra barn?
När Pippi Långstrump utkom 1945 uppstod även ett starkt motstånd mot boken. På den tiden var det vanligt med rätt så förnedrande uppfostringsmetoder och den frisinnade och egenartade Pippi representerade inte en modell för barn som ansågs idealisk. Hon var inte ens resultatet av en fri uppfostran – hon hade inte fått någon uppfostran alls! Kritikerna bedömde att barn som läste boken skulle ta intryck av Pippi och börja bete sig lika ”sinnessjukt” som hon.
Men den stora allmänheten och framför allt barnen tog genast Pippi till sig. Berättelsen blev omåttligt populär och boken översattes till många språk. Berättelsen om Pippi kunde läsas också på finska redan ett år efter att boken utkom. Pippi Långstrump blev huvudperson i musikaler och pjäser och i den ikoniska svenska TV-serien som gjordes 1969.
Pippi, liksom många andra av Astrid Lindgrens sagofigurer, blev en förebild för många barn. I sina böcker visade Astrid Lindgren att även små och svaga kan bli hjältar i en berättelse. Pippi som bor ensam i Villa Villekulla visade för många barn att det går att hitta otaliga glada saker i livet, fastän man är föräldralös och ens döda mamma följer sin dotter som en ängel i himlen. Pippi har varit rollmodell som en självständig flicka som klarar sig själv också för många flickor och kvinnor i en tid när kvinnans ställning var helt annan än den är idag.
När helaftonsbaletten om Pippi Långstrump hade premiär vid Kungliga Baletten i Stockholm 2005, äntrade Astrid Lindgrens Pippi med alla sina vänner och andra småstadsbor slutligen också balettscenen. Det visuella uttrycket som andas 1950-tal för åskådarna till samhället som det var vid tidpunkten för Pippis tillblivelse, där en självständig ung kvinna som Pippi var något oerhört. I baletten, liksom i böckerna om Pippi, kan varje åskådare hitta detaljer som är viktiga ur just den egna synvinkeln – och samtidigt njuta av den välbekanta historien framförd med balettens medel.
Text JUSSI ILTANEN
Sidans huvudbild © INGRID VANG NYMAN / Astrid Lindgren Aktiebolag
