En ny period inleddes vid Nationalbaletten 1984, när kompaniets tidigare premiärdansare Doris Laine anställdes som balettchef efter många chefer som blivit kortvariga på posten.

Från Nationalbalettens första steg har dansarna utgjort ett internationellt kollektiv över riksgränser och språkområden.

Nationalbaletten har under årtiondenas lopp haft som mål att föra ut konstformen till folket, också utanför Operahuset. Å andra sidan har nya målgrupper lockats att bekanta sig med konstformen exempelvis med produktioner riktade till barn och genom att erbjuda skolelever möjlighet att komma och se repetitioner.

Många av Nationalbalettens dansare har under sina aktiva år även utvecklats till koreografer och fått en fortsatt karriär som koreografer antingen för sina egna danskompanier, vid Nationalbaletten eller ute i världen. De tidigaste koreograferna inom truppen kom redan före krigen.

I början av det nya millenniet inleddes en ny, över 20-årig period vid Nationalbaletten under ledning av nordiska chefer. Baletten också uppnådde den länge efterlängtade statusen som likställd med operan.

Nationalbaletten letade på 2000-talet efter nya former för sysselsättning av unga dansare. 2008 antog Nationalbaletten 11 unga dansare som praktikanter på läroavtal och snart började Nationalbaletten planera en egen ungdomsgrupp för nyutexaminerade dansare i åldern 18–22 år.

Balett som en visuell konstform har även lockat film- och tv-producenter. Den första finska helaftonsbaletten som spelades in som film var Irja Koskinens koreografi Pessi och Illusia.

När det nya decenniet började levde såväl baletten som hela samhället ett normalt liv på vintern 2020. I mars ändrades läget snabbt även i Finland.

”Jag fick mina första tåskor för två år sedan kring jullovet. Det kändes fint att för första gången få uppleva hur det känns att vara en riktig ballerina.”

”Jag fick mina första tåskor i gåva av min lärare. Jag var 9 år och de var av märket Grishko och storlek 1. Men också de var för stora så jag hade tjocka strumpor i dem. Jag kunde ha skorna på mig bara några sekunder, de gjorde så ont. Vid 11 år började jag använda tåskor mer regelbundet och redan året därpå deltog jag i en balettävling i tåskor. Det kändes härligt att dansa i tåskor, lätt men smärtsamt. Jag älskar att dansa på tå, och tåskorna har alltid varit en väsentlig del av mig.”